Axetravagant – en reseblogg

I morse ringde klockan vid 03. Strax före 04 bar det av söderut, över Öresundsbron, genom Danmark, på färjan till Puttgarten. Som tur är hade vi köpt en flex-biljett som innebär att vi inte alls måste åka med den förbokade färjan 11:45, utan kunde ta 07:45 utan problem, till och med i VIP-lane.

På tyska sidan hade vi tänkt handla på Calles bordershop, men eftersom tyskarna är lite som de är kan man öppna kl 06 alla dagar i vekckan utom söndag, så det fick bli den lite större men sämre Scandlines bordershop istället. De har hur mycket grejer som helst, men om man inte är så intresserad av vodka i 3-litersbox går det mesta bort. Några flaskor vin lyckades vi hitta, och såklart lite smaklös italiensk öl till A som är ganska kräsen på den fronten.

För att få handla måste man skriva i en exportsdeklaration där man lovar dyrt och heligt att man åker till ett Skandinaviskt land inom 24 timmar och absolut inte kommer dricka någon av den köpta alkoholen i Tyskland. Oj, vad dålig vår tyska – och engelska – blev helt plötsligt, fattar inte alls vad de menade.

K fick en trevlig rastning vid havet i alla fall

Sedan skulle vi ”bara” avverka de ca 30 milen till Gifhorn, den lilla staden A blev så förtjust i förra året.

Det var kö. Det var ännu mer kö. Det var en j-a massa kö. Stau. Vägarbetesköer, poliskontrollsköer. Helt oförklarliga köer. Kö för att det gick en procession med pappersblomsprydda skyltar genom en by.

Efter många och långa timmar var vi framme, och lyckades knipa den sista ställplatsen med el, där hade vi riktig tur!

Nu ska vi vädra ur bilen där det nu är 30 grader, gå en lång kvällspromenad i den fina parken, och dricka något kallt (absolut inte i strid med exportdeklarationen 🤫) sedan somna som två klubbade sälar efter en hel dag på tyska vägar.