I morse gick vi upp tidigt eftersom vi hade en lång resväg framför oss. A smög iväg till dusch-huset för att ta en snabb dusch. Lampan funkade inte riktigt därinne, men det var tillräckligt ljust ändå. Precis när hon duschat klart kommer en synnerligen sur städerska in och skriker på tjeckiska och pekar på lamporna. Tydligen betyder de släckta lamporna att duschrummet var stängt. A ber om ursäkt, tanten går ut. När A torkat sig hjälpligt, fått på sig lite kläder i en hast för att gå därifrån upptäcker hon att städerskan minsann låst dörren från utsidan. Det var bara till att banka och be snällt om att få komma ut. Märkligt.
När vi skulle ut från själva campingen var bommen stängd. Det gjorde dock inget eftersom personalen glatt visat var det ligger ett kort som kan öppna bommen när det är stängt. På första stället alla skulle leta. Varför har de en bom?
Efter många långa mil på tjeckiska och polska vägar är vi framme i Sieradz, en av Polens äldsta städer, mitt i ingenstans. Vägen hit var verkligen av skiftande karaktär, stundtals 3-filing jättefin motorväg, stundtals motorväg som var så ”guppig” att lastbilar fick krångla sig fram.
Nu är vi på plats på en ställplats där el ingår. Vi gick ut i den lilla parken bredvid för att upptäcka att närmaste granne är ett fängelse. Lyckades ta en liten bild trots fotoförbud
Här ska vi bara stanna tills imorgon bitti, då går resan vidare de cirka 40 milen mot Gdansk.
Axetravagant - en reseblogg 
Lämna en kommentar