Dag 4: vi kommer iväg från ställplatsen i Eisenberg rätt tidigt, och fortsatte färden söderut. Så fort vi kom in i gamla Västtyskland blev vägarna bättre, skönt. Dock passerade vi både Nürnberg och München, vilket såklart innebär ”stau”, dvs kö. Eftersom husbilen är tung – 4,2 ton – gäller lite speciella regler. På motorväg får vi köra 100 km/h, om det inte är omkörningsförbud, för då måste vi köra som en lastbil, dvs max 80 och i högerfilen bland alla långtradare. Vid kö, vägbyggen eller på krokiga vägar är det i princip alltid omkörningsförbud.
Terrängen börjar ändra sig – från platt slättland till bucklor – dalgångar och åsar. Sista biten innan Wolfratshausen fick vi en glimt av alperna i fjärran.
Campingen här var av den mindre sorten, påminde mer om ett dykcenter i tropikerna än en campingplats mitt i ett samhälle. Detta berodde nog på ägarens otroliga hjälpsamhet, att det brann rökelse i receptionen och att det hänger hängmattor överallt. Lite ”manana” då de stänger för siesta några timmar om dagen och då ändå hänger ut nycklar etc till gäster.
Det var den renaste och fräschaste dusch jag sett på camping någonsin. Underbart efter dagarna i husbilen.
Efter en dusch blev det promenad i stan, otroligt vacker med gamla fina byggnader, lummigt och grönt med en å som rinner genom allt. Vi hittade en Biergarten där P äntligen fick sig en schnitzel. (Det fanns getostsallad också då det funkade även för A!)
Nu väntar en sovmorgon imorgon, men först ska förkylningen sovas bort. Imorgon tar vi en paus från motorvägarna och stannar här.
Axetravagant - en reseblogg 
Lämna en kommentar